Desillusionerad

Först och främst så vill jag åter igen hylla Danny, han är verkligen great, awesome and amazing!!! <3 

Sen så tänkte jag ta och skriva ett sånt där vanligt tråkigt "såhär har min dag varit"-inlägg. Har varit i skolan, valde inriktning till termin tre, jag valde (ganska så självklart) biomedicinsk laboratorievetenskap, så jag slipper jobba med människor liksom. Sen lärde vi en massa saker om extracellulärt matrix och celladhesioner av en föreläsare som tydligen var föredetta karro-pilt! (Karolinska läroverket <3) Jag cyklade till skolan idag, det gick bra, förrutom att jag förlorat all kondition jag hade innan vintern, men men, den kommer väl tillbaka såsmåningom!

Sen så åkte jag hem (nähä? big shocker liksom) och fikade med Tobbe, och sen så åkte Tobbe till sin mamma, och jag duschade och rakade mig, lyckades självklart att skära mig på typ tre tusen olika ställen eftersom jag tog ett nytt rakblad idag. Sen så cyklade jag iväg för att träffa Daniel, jag vet, jag skulle inte ha sex innan jag träffat någon jag gillar. Men nu är det så att jag är bara människa, och jag har behov, jag menar, man går ju inte hur länge som helst utan att kissa bara för att man kanske vill det. Det är fysiskt omöjligt, ungefär lika omöjligt som det var för mig att inte ha sex med Daniel. 

Fast tyvärr så var han inte så bra som förra gången, då var han 9,9 av 10, idag var han bara 8. Vilket iofs är väldigt bra, jag klagar inte, men ändå, man blir en smula besviken när man förväntat sig 9,9 och får 8 :(

Jag tänkte att det kanske var dags att ta och skriva något igen, har inte skrivit på några dagar. Har haft folk här ända sen i tisdags, så ja, det har inte funnits så mycket tid. 

Line har sovit här i två nätter, bara för att hon kunde, jag menar, vi har ju ändå varit lediga. Ibland så måste jag säga att det är ganska så skönt att gå på universitetet, fast det finns ju dom som pluggar, massor. Jag personligen kan inte komma på ett enda yrke som är värt det, det finns inget som jag drömmer om att bli så mycket att det skulle vara värt att plugga hela tiden. Då skulle jag nog faktiskt hellre jobba på McDonalds eller ICA i resten av mitt liv. 

Just nu så är jag, ja, jag vet inte, jag har aldrig känt riktigt såhär som jag gör nu tror jag. Jag vet inte om jag arg, deppig, glad... jag vet ingenting. Jag kan ärligt säga att jag mest känner mig förvirrad större delen av tiden, och jag gillar det inte. Jag beter mig lite som jag gjorde innan också, som jag betedde mig i våras, jag skulle kunna vara mycket värre, än så länge så har jag inte börjat ha sex med allt och alla (men tanken finns där), men jag är helt klart ja... lite knäpp. 

Jag vet inte, jag vet inte om det är bra eller dåligt eller vad det är. Jag har valt att acceptera det för vad det är, go with the flow så att säga. Daniel kommer till Örebro på måndag, jag ska träffa honom, jag känner att jag behöver det, för min psykiska hälsas skull. Jag kommer förmodligen att kunna träffa honom på tisdag också, hoppas jag iaf, jag skulle behöva det också.

Men men, mitt liv just nu ladies and gentlemen, en stor fet röra!

tänk att det ska vara så fruktansvärt lätt att gå från att vara glad, kanske nästan lycklig till att bara vilja ligga under täcket hela dagen, käka glass och gråta.

jag menar, helt ärligt, jag har inte gjort något för att förtjäna att bli behandlad såhär. jag kanske inte är världens bästa människa. men jag är i alla fall ärlig, något som tydligen verkar vara väldigt svårt för en del andra.

Det här har varit en konstig vecka, i alla fall om man kollar på vad som hänt med diverse ex-kks och liknande. Först så skrev JS till mig (killen som ja, det låter så knäppt att skriva men, tog min oskuld). Jag har inte hört ett ord från honom på ett och ett halvt år men nu passade det visst att skriva. Han ville tydligen be om ursäkt, för att han var ett svin, för att han sa till folk att jag hittat på att jag hade sex med honom. Hans sätt att be om ursäkt på var att förklara att jag faktiskt brytit diskretionen när jag berättade för några av mina kompisar att vi haft sex, så ja, han skyllde praktiskt taget allt svinigt han gjort på mig. 

Sen fortsatte han med att säga att han tänkt på mig, och att han vill ha sex med mig igen. Men han skulle självklart inte kunna berätta det för någon, för usch vad hemskt det skulle vara om det kom ut att han haft sex med någon "större" (läs: tjock). Det roligaste han sa var nog dock när han sa att jag var den bästa av dom han haft sex med på att suga. Det enda jag kan tänka är att han måste haft sex med VÄLDIGT dåliga tjejer, jag hade liksom aldrig gjort det innan när jag träffade honom, han var min första. Fast jag försöker ta det som en komplimang, jag är väl helt enkelt en naturbegåvning (YES! Precis det jag vill vara en naturbegåvning på)

I alla fall, några dagar efter att JS skrivit till mig så skriver D. D är en kille som jag träffat några gånger (läs: 6-7 gånger typ), det har alltid varit bara för att ha sex, fast det har inte varit BARA sex. Första gången jag träffade honom så satt vi och pratade i 2-3 timmar efter att vi haft sex. Han skrev egentligen inget speciellt, han ville typ säga "Hej och glad alla hjärtans dag" bara. 

Grejen med D är att han fuckar up min hjärna. En gång så sa han typ "om jag bott i Örebro så hade det nog kunnat blivit något mellan oss". Han är fantastiskt trevlig, smart, snygg, sjukt bra i sängen och ja sånt. Så när han skriver så vill jag liksom bara springa iväg till hans hotellrum och slita av mig kläderna typ (han jobbar i örebro ibland och bor på hotell när han är här). Grejen är den att han också säger att han inte vill ha något förhållande, inte nu i alla fall. Men jag kan inte bryta kontakten helt med honom, jag kan inte säga något elakt till honom så att han slutar skriva. För tänk om den dagen kommer då han är redo för ett förhållande, och tänk om jag då skulle vara singel, då vill jag ju fortfarande ha en chans liksom. 

Konklusionen av det hela är alltså att... Ja, vem fan vet. Jag vet bara att sex är invecklat, men känslor och kärlek är en miljard gånger värre än sex. 

Nu kan man ju fråga sig varför jag fick för mig att skriva en massa saker om mitt sexliv så att hela världen kan läsa, det kan jag ärligt säga att det vet jag inte ens själv. Jag hade nog bara tråkigt helt enkelt!

Jag älskar den här låten så fruktansvärt mycket så att det finns inte! Om jag skulle sätta det i någon sorts jämförelse med annat så är det helt klart uppe och tävlar med Jedward - Hold the world. Jag kanske nästan till och med vågar påstå att den här låten är bättre.

Pricken över i är att videon är helt fantastisk. Och att jag inte insett hur snygga dom i One Direction är förrän nu är skamligt. Han som är snyggast är förresten född 91 (24 december om jag inte minns fel) vilket betyder att han är äldre än mig, vilket i sin tur leder till att det är fullständigt ok för mig att tycka om One Direction, och sukta efter dom... så det så!

T och jag satt nyss och diskuterade lite, om barn, typ vem som får vårdnad och sånt. Och som vi förstått det så får mamman hela vårdnaden och pappan inte är där för att skriva på, då skrivs han som "fader okänd". Jag vet inte riktigt om det är så, har inte bakgrundsfaktan eller så, så om någon vill rätta mig så go ahead. 

Men jag vill bara inflika hur JÄVLA IDIOTISKT DET ÄR!!!! Jag menar, då kan ju mamma totalljuga och säga att hon inte vet vem pappan är och sen så får han ingen vårdad, fast vem vet, han kanske vill ha det. Det är väl i alla fall inte ens lite rättvist någonstans?? Och jag vet inte hur det funkar om sen pappa skulle få reda på att han har ett barn, kan han få vårdnad då? Om mamman inte går med på det? Hur funkar det då? För jag menar, det är ju inte rättvist någonstans om mamman, som ljög om att hon inte visste vem pappan var kan bestämma om han ska få vårdnad eller inte.

Det borde vara självklart att om pappan inte fått reda på att han har ett barn så skulle han få vårdnad om han vill det när han får reda på det. Även om barnet är 17 år gammalt. För om pappan inte vetat om att han var pappa, då är det ju inte hans fel att han varit frånvarande!!

OCH ni vet när man gör abort, det är ju bara mamman som har något att säga till om det. Och ja, jag vet, det går kanske inte att veta HELT SÄKERT vem pappan är i vecka 5 eller så. Men ändå, barnet är PRECIS lika mycket pappans som det är mammans. Och jag anser att om pappan vill behålla barnet så ska mamma vara tvungen att föda ungen och sen så om hon inte vill ha den så får pappan hela vårdnaden, det skulle vara rättvisast. Och visst visst, det är hennes kropp och bla bla bla, men det skulle hon fan tänkt på när hon hade sex.

Ja, jag låter arg, jag är en smula arg just nu. Det finns alldeles för många saker som är fel i världen, och jag säger bara, att om jag var diktator så skulle världen vara ett så mycket bättre ställe att leva på!!!

Vet ni vad jag inte tycker om? Folk som är skitsega på att svara på sms, det finns typ inget mer frustrerande. Speciellt om man har en konversation, och sen så slutar personen svara helt plötsligt, mitt i alltihop, och sen så kanske typ 5 timmar senare så svarar personen som om ingen tid alls hade gått.

Visst, man kanske inte pratade om något viktigt, man kanske bara pratade strunt, men i alla fall, har man en konversation så slutar man inte bara att svara. Men tydligen så är det många som tycker att det är okej att göra så, jag antar att dom tycker att när man smsar så är det egentligen inte som en konversation eller nåt, fråga mig inte varför. Men jag vet flera stycken som gör precis sådär som jag beskrivit när man smsar med dom, och det driver mig till vansinne. 

För jag sitter då där och väntar på ett svar, och när personen inte svarar så vet ju jag absolut ingenting om vad som hänt, för allt jag vet så skulle personen lika gärna kunna vara död, liggandes påkörd i ett dike eller nåt. När man "lämnar" en konversation (även om det "bara" är över sms) så säger man något i stil med "jag ska duscha nu, hörs om ett tag" eller liknande. Så att personen man pratar med vet vad som händer, det är bara SÅ MAN GÖR!!!!!

/ argtjej.se

Men att gråta i en sisådär 20-30 minuter utan någon uppenbar anledningen är nyttigt har jag hört? 

Jag vill inte vara sån här, men tydligen så är jag det, bara att acceptera liksom. Jag vet egentligen inte varför jag gråter, läste igenom en massa av min och J:s sms konversation förut... kanske är därför jag började gråta. Jag är livrädd för att bli sårad, och grejen är den att han skulle kunna såra mig, väldigt mycket. 

Jag har gråtit betydigt mer över betydigt mindre saker, den dagen Magnus (ni vet, den där Magnus som ja, är Magnus) berättade att han skaffat flickvän, jag grät och jag grät och jag grät... och över vad egentligen? Såhär i efterhand låter det fruktansvärt onödigt, men just då var jag sjukt deppig.

Och det finns en stor skilland på J och Magnus, J gillar mig faktiskt, ganska mycket tror jag. Och jag gillar honom. Och vi har träffats, visserligen bara en gång, men det gör ändå ganska så stor skillnad. Och som sagt, han vet nog inte själv hur mycket han skulle kunna såra mig.

Så jag antar att jag gråter i förebyggande syfte typ, jag gråter för att jag är rädd för att bli sårad, vilket kanske låter lite dumt, men nu är det så det är. Usch för känslor! :-(

Karolinska läroverket!

Imorse när jag var ute och gick med Henrietta så gick jag (självklart) förbi karro, och då såg jag ingen mindre än vår älskade Christer som precis skulle börja en lektion i klassrummet på hörnet, 306 tror jag att det är. Jag kan ärligt säga att jag blev väldigt sugen på att försöka kolla vad han tänkte göra, eventuellt hitta ett bra ställe att stå på och kolla på typ en del av lektionen.

Jag saknar Christer, och jag saknar karro, visst, vi gick i skolan hela tiden och vi var faktiskt tvugna att göra saker då. Men i alla fall, det var liksom kul, där lärde man sig i alla fall saker...

På grund av en del inte sådär jätteroliga (i alla fall inte för T) omständigheter så är jag ensam hemma inatt. Och eftersom jag tyckte att det var en bra idé att lägga mig och sova när jag kom hem från skolan (sov kanske 2-3 timmar bara men i alla fall) så kommer jag ha ytterst svårt för att somna ikväll. 

Då tänker jag, vad kan man göra när man är helt ensam och inte kan sova???? Förslag någon? Jag är lost, jag är inte så jättepepp på att kolla på film, dvd:n krånglar bara i alla fall. Jag vill inte riktigt baka eller så och jag är inte alls sugen på att "ha det trevligt" med mig själv. 

Skulle vilja "ha det trevligt" med någon annan, men just den någon annan som jag tänker på är på jobbet just nu, 12 mil härifrån, så jag tror tyvärr att det skulle kunna vara lite svårt att ordna :-(

Jag får väl helt enkelt snigla (googla om ni inte vet vad det betyder) alla T:s saker eller nåt, jag tror att det skulle kunna vara ytterst underhållande.

Line och jag utforskade isen på svartån idag, det var spännande :) den är tjock, eller ja, vi gick inte igenom i alla fall! Så det var ju bra, hade varit jobbigt annars...

 

Tittade på mina tänder förut, och insåg att jag tror att min piercing slitit på mina tänder en del. Och eftersom det inte riktigt är värt att förstöra tänderna för en piercings skull så tog jag ut den, det kändes lika bra liksom. Men nu känns min underläpp helt naken! :-(


I will miss you my darling <3

Förra fredagen (den 27/1) så var Jedward i Örebro och hade en konsert, jag och mina awesome kompisar var självklart där! Jag, min vän L₁ och min vän T var där klockan halv tolv på dagen, insläppet skulle vara klockan halv sju...

Det var kallt, väldigt väldigt kallt, men så värt det. Jag satt där, på ett liggunderlag på en trottoar i över 6 timmar, jag hade på mig leggings, mjukisbyxor, linne, t-shirt, 3 tjocktröjor, jacka, filt, 2 par strumpor och 2 par raoggsockor. Men kallt var det i alla fall. Men som sagt, värt varenda minut. 

Jedward var precis lika grymma som alltid, och om möjligt ännu snyggare än normalt! :-) Det var helt enkelt en fullständigt episk konsert! =:D =:D

Jag hade ju en blogg, eller alltså, den hette precis samma sak som den här, fast det var faktiskt en annan blogg. Men den liksom funkade inte som det skulle, man kunde inte kommentera och sånt. Så då tog jag bort den, och gjorde en ny med samma namn! Min kära vän L₂ (vik en svala) hjälpte mig att vara smakråd när jag gjorde designen, den är simpel, men den ser nog i alla fall inte likadan ut som någon annan och jag gillar den! 

Jag kan dock inte lova att jag kommer vara bra på det här med att uppdatera, jag ska försöka, men man vet aldrig, jag kanske tröttnar! :-P 

För er som hatar folk som använder smileys i text så vill jag också tillägga, synd för er, för jag tycker om smileys, så lev med det :-D