Om jag var diktator...

T och jag satt nyss och diskuterade lite, om barn, typ vem som får vårdnad och sånt. Och som vi förstått det så får mamman hela vårdnaden och pappan inte är där för att skriva på, då skrivs han som "fader okänd". Jag vet inte riktigt om det är så, har inte bakgrundsfaktan eller så, så om någon vill rätta mig så go ahead. 

Men jag vill bara inflika hur JÄVLA IDIOTISKT DET ÄR!!!! Jag menar, då kan ju mamma totalljuga och säga att hon inte vet vem pappan är och sen så får han ingen vårdad, fast vem vet, han kanske vill ha det. Det är väl i alla fall inte ens lite rättvist någonstans?? Och jag vet inte hur det funkar om sen pappa skulle få reda på att han har ett barn, kan han få vårdnad då? Om mamman inte går med på det? Hur funkar det då? För jag menar, det är ju inte rättvist någonstans om mamman, som ljög om att hon inte visste vem pappan var kan bestämma om han ska få vårdnad eller inte.

Det borde vara självklart att om pappan inte fått reda på att han har ett barn så skulle han få vårdnad om han vill det när han får reda på det. Även om barnet är 17 år gammalt. För om pappan inte vetat om att han var pappa, då är det ju inte hans fel att han varit frånvarande!!

OCH ni vet när man gör abort, det är ju bara mamman som har något att säga till om det. Och ja, jag vet, det går kanske inte att veta HELT SÄKERT vem pappan är i vecka 5 eller så. Men ändå, barnet är PRECIS lika mycket pappans som det är mammans. Och jag anser att om pappan vill behålla barnet så ska mamma vara tvungen att föda ungen och sen så om hon inte vill ha den så får pappan hela vårdnaden, det skulle vara rättvisast. Och visst visst, det är hennes kropp och bla bla bla, men det skulle hon fan tänkt på när hon hade sex.

Ja, jag låter arg, jag är en smula arg just nu. Det finns alldeles för många saker som är fel i världen, och jag säger bara, att om jag var diktator så skulle världen vara ett så mycket bättre ställe att leva på!!!

"jag ska duscha nu, hörs om ett tag"

Vet ni vad jag inte tycker om? Folk som är skitsega på att svara på sms, det finns typ inget mer frustrerande. Speciellt om man har en konversation, och sen så slutar personen svara helt plötsligt, mitt i alltihop, och sen så kanske typ 5 timmar senare så svarar personen som om ingen tid alls hade gått.

Visst, man kanske inte pratade om något viktigt, man kanske bara pratade strunt, men i alla fall, har man en konversation så slutar man inte bara att svara. Men tydligen så är det många som tycker att det är okej att göra så, jag antar att dom tycker att när man smsar så är det egentligen inte som en konversation eller nåt, fråga mig inte varför. Men jag vet flera stycken som gör precis sådär som jag beskrivit när man smsar med dom, och det driver mig till vansinne. 

För jag sitter då där och väntar på ett svar, och när personen inte svarar så vet ju jag absolut ingenting om vad som hänt, för allt jag vet så skulle personen lika gärna kunna vara död, liggandes påkörd i ett dike eller nåt. När man "lämnar" en konversation (även om det "bara" är över sms) så säger man något i stil med "jag ska duscha nu, hörs om ett tag" eller liknande. Så att personen man pratar med vet vad som händer, det är bara SÅ MAN GÖR!!!!!

/ argtjej.se


RSS 2.0